Centrala lagar inom omsorgen

Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453)
 

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387)

SOL – Lagen om stöd och service till vissa
(Socialtjänstlagen, kapitel 5-6 i socialtjänstlagen)

 

SOL-lagen är en svensk lag som reglerar kommunens ansvar för stöd, omsorg och service

till personer som behöver hjälp i 

vardagen. Lagen gäller främst äldre 

personer och personer med funktionsnedsättning.

 

Huvudpunkter:

 

Kommunens ansvar: Kommunen ska erbjuda insatser som tryggar livskvalitet, delaktighet och självständighet för den som behöver stöd.

 

Individanpassade insatser: 

Insatser ska utformas efter den enskildes behov och önskemål. 

Exempel: hemtjänst, dagverksamhet, ledsagarservice, korttidsvistelse.

 

Rätt till bistånd: Den som inte klarar vardagen själv kan ansöka om bistånd hos kommunen. 

Beslutet ska vara skriftligt och motiverat.

 

Medbestämmande och delaktighet: Personen som får stöd ska ha möjlighet att vara med och

påverka hur hjälpen ges.

 

Kvalitet och säkerhet: Kommunen har ansvar för att insatserna är säkra, 

respektfulla och utförs av kompetent personal.

 

Kort sagt handlar SOL-lagen om rätt till hjälp, stöd och service på lika villkor för de som behöver det, med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande.

 

LSS-lagen är en svensk lag som ger personer med omfattande och varaktiga 

funktionsnedsättningar rätt tillsärskilt stöd och service. Lagen gäller personer som behöver hjälp för att kunna leva ett självständigt och värdigt liv.

 

Huvudpunkter:

 

Rätt till insatser: Den som uppfyller 

lagens kriterier har en individuell 

lagstadgad rätt till stöd, exempelvis 

personlig assistans, ledsagarservice, 

bostad med särskild service eller daglig verksamhet.

 

Individanpassat stöd: Insatserna ska utformas efter den enskildes behov, 

önskemål och förmågor.

 

Delaktighet:

 Personen ska ha möjlighet att påverka hur stödet ges och kunna delta i beslut som rör den egna vardagen

 

Kommunalt ansvar:

 Kommunen (eller ibland staten, t.ex. vid personlig assistans) ansvarar för att insatserna utförs med kvalitet och respekt för individen.

 

Kort sagt handlar LSS-lagen om rätten till nödvändigt stöd och service för personer med omfattande funktionsnedsättning, så att de kan leva ett så självständigt och fullvärdigt liv som

möjligt.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017:30)

Hälso- och sjukvårdslagen reglerar hur hälso- och sjukvården ska bedrivas i Sverige och syftar till att ge personer god vård på lika villkor. Lagen gäller alla vårdgivare, både offentliga och 

privata, som erbjuder vård till människor.

 

 

Huvudpunkter:

 

God vård: Vården ska vara av hög 

kvalitet, säker, kunskapsbaserad och 

ges med respekt för patientens 

självbestämmande och integritet.

 

Tillgänglighet: Alla ska ha likvärdig 

tillgång till vård, oavsett var man bor 

eller social bakgrund.

 

Patientens ställning: Patienter har rätt till information om sin vård, möjlighet att vara delaktiga i beslut och att uttrycka sina önskemål.

 

Ansvar: Vårdgivaren har ansvar för att vården planeras och utförs på ett tryggt och säkert sätt, med kompetent personal.

 

Kort sagt handlar HSL om rätt till säker, respektfull och jämlik vård för alla samt patientens rätt att påverka sin egen vård.

 

Offentlighets- och sekretesslagen
(OSL, 2009:400)

Reglerar sekretess och tystnadsplikt 

inom vård och socialtjänst.

 

Förbjuder att lämna ut känsliga uppgifter om 

omsorgstagare.

 

 

GDPR (Dataskyddsförordningen, 2018)

Kompletterar sekretessen – styr hur personuppgifter, journaler och dokumentation får hanteras.

Diskrimineringslagen (2008:567)

Förbjuder diskriminering inom omsorg och vård.

Arbetsmiljölagen (AML, 1977:1160)

Skyddar personalens arbetsmiljö.

Bra arbetsmiljö = bättre omsorg.

Rapporteringsplikt i omsorgen

All personal inom omsorgen har    rapporteringsplikt. Det betyder att man är skyldig att direkt tala om för ansvarig chef om man ser, hör eller misstänker missförhållanden eller   risker för den som får omsorg.

Det kan handla om brister i vård, 

bemötande, säkerhet eller att någon far illa.


Rapporteringsplikten gäller alltid – oavsett arbetsroll eller anställningsform – och är en del av Lex Sarah och Patientsäkerhetslagen.

Syftet är att skydda omsorgstagaren och se till att fel snabbt rättas till.

Brottsbalken (1962:700)

Gäller vid övergrepp, vanvård, misshandel eller andra brott inom omsorgen.

Förvaltningslagen (2017:900)

Styr handläggning, beslut, motivering och rätten att överklaga.

Omsorgskampen 
E-post: kontakt@omsorgskampen.se
 © 2025 Omsorgskampen. Alla rättigheter förbehållna.

Vi behöver ditt samtycke för att kunna hämta översättningarna

Vi använder en tredjepartstjänst för att översätta innehållet på webbplatsen, vilken kan samla in uppgifter om dina aktiviteter. Läs informationen i integritetspolicyn och godkänn tjänsten för att hämta översättningarna.